Fadderbarn
Den värsta farsoten i Senegal är malaria som där ofta är en dödlig sjukdom. Dör en av föräldrarna tas barnen omedelbart från skolan om inte det finns pengar från en fadder. Vår egen lilla Fatou miste sin mor i malaria. Erling var för första gången och besökte skolan just när Fatou blivit moderlös. Vi tog omgående Fatou till vårt fadderbarn. Hon skrev i sitt senaste brev till oss, att ”nu behöver jag aldrig vara rädd mer, nu när jag har Er”.
Rektorn Sophie håller oss kontinuerligt underrättade om, när något barn behöver ekonomiskt stöd. Varje fadder får ett foto av sitt fadderbarn, ett brev, som barnet skrivit och en rapport två gånger om året hur det går för barnet i skolan.
Under detta år har vi haft ingående diskussioner med Sophie om fortsättningen på den hjälp, som våra barn får. Att hjälpa så länge de går i École primaire – alltså till dess att de är 13 år – är i grunden inte till någon stor nytta. I Kébémer finns också lycée – gymnasium – och vi har kommit överens med Sophie, att hon skall förmedla hjälpen så länge våra barn går kvar på detta stadium. Så långt sträcker sig alltså vårt grundläggande engagemang för våra fadderbarn. Om vi sedan vill fortsätta att stödja våra fadderbarn i högre utbildning får det bli en senare fråga. Med denna uppläggning på fadderverksamheten hoppas vi, att de barn vi hjälper i vuxen ålder skall kunna väsentligen bidra till att utveckla sitt land. Och det är just det som all biståndsverksamhet bör gå ut på – att hjälpa människor, så att de i nästa steg skall kunna hjälpa sig själva.
Vill Du ha ett fadderbarn så kontakta Erling eller Ingri Svenungsson på tfn 0340- 87 887 eller via fax 0340- 67 57 35 eller mail aka@svenungsson.se
Bilder på samtliga våra fadderbarn hittar du här
Vi planerar att om möjligt våren 2006 ordna en resa för faddrarna till Sénégal, så att de skall kunna träffa sina fadderbarn. Om någon skulle vara intresserad av en sådan resa, går det bra att kontakta aka@svenungsson.se